We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.
The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ...
Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.
Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.
Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.
Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.
Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.
När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.
De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska …
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar. Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom …
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra. Vad är en …
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet. Nya regler för privatpersoner Begränsningarna till rätt för avdrag för …
Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna. …
Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner. De nya …
Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor. Förenklade regler Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket …
I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats. Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad …
Vi är anslutna till Srf konsulterna